Vårt kaffe, vart kommer den från?
Vart kommer kaffen från?
Kaffe industrin har haft vetenskapligt koll på kaffe botaniken sedan 1700-talet.
Det var den svenska botanisten Carl von Linné 1753 först beskrev Coffea botaniska.
Vi är inte säker på var kaffet kom från före denna tid.
Vi vet att Arabica kaffe ursprung är från de höga platåer i Etiopien.
Arabica är den viktigaste planten,
& den svarar för omkring tre fjärdedelar av världsproduktionen.
Kaffe planten blev exporterad till Jemen där den var kommersiellt odlade hela vägen tillbaka till 6: e seklet.
Sedan dess har kaffe flyttats runt det tropiska bältet,
och idag är den jordbruksprodukt som omsattas mest i världen
En annan kaffe - canephora -
har sitt ursprung i centrala Afrika.
När man talar om Coffea canephora,
refereras det normalt till robusta varianten.
Det omsattas inte så mycket robusta,
men det är ändå viktigt i den förstånd att den används i espresso blandningar.
Kanske ännu viktigare, Robusta som en genetisk källmaterial i förhållande till ryssing mellan arter,
i att det är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och används ofta i blandinger.
Vi är inte säker på var kaffet kom från före denna tid.
Vi vet att Arabica kaffe ursprung är från de höga platåer i Etiopien.
Arabica är den viktigaste planten,
& den svarar för omkring tre fjärdedelar av världsproduktionen.
Kaffe planten blev exporterad till Jemen där den var kommersiellt odlade hela vägen tillbaka till 6: e seklet.
Sedan dess har kaffe flyttats runt det tropiska bältet,
och idag är den jordbruksprodukt som omsattas mest i världen
En annan kaffe - canephora -
har sitt ursprung i centrala Afrika.
När man talar om Coffea canephora,
refereras det normalt till robusta varianten.
Det omsattas inte så mycket robusta,
men det är ändå viktigt i den förstånd att den används i espresso blandningar.
Kanske ännu viktigare, Robusta som en genetisk källmaterial i förhållande till ryssing mellan arter,
i att det är mer motståndskraftiga mot sjukdomar och används ofta i blandinger.
En tredje kaffe - Liberala Rica - har sitt ursprung i Västafrika.
Detta kaffe säljs bara lokalt, men används ibland som grundstam för arabicakaffe,
särskilt i områden där rundmaskar (en parasittype) är ett problem.
Under släktet Coffea, det finns också ca 25 andra växtarter.
Dessa växer vilt och är inte utnyttjad kommersiellt.
Arabica planten, den de flesta av oss tänker på när vi talar om kaffe,
är en stor busk med mörkgröna ovala blad.
Det skiljer sig från andra kaffe arter, eftersom den har fyra uppsättningar av kromosomer istället för två set
(Tekniskt kallas tetraploid - cell med fyrdubbla uppsättning av kromosomer).
Det speciella med detta är att det tillåter forskare att skilja på om en cultivering kommer från en stam av arabica eller robusta stam
Skillnaderna i kromosomerna avgör kaffets egenskaper som kan påverka smak, kropp och syra.
Dessa kromosomer avgör också hur kaffet i samspelet med miljön, skapar olika egenskaper.
Det finns två vetenskapliga erkänt botaniska sorter (varieteér) av arabica kaffe -
som är typica och bourbon.
Härliga kaffebär, och blomma.
Dessutom finns det oklassificerade varieteér,
men det är ett mycket stort arbete att göra innan
dessa kan kategoriseras som en genetiskt distinkta cultivér.
Odlade avarter av typica och bourbon kallas i allmänhet en cultivér.
Faktum är att när man talar om kaffevarieteter, talar man inte om verieteér men cultivér.
Det finns en mängd olika kaffesorter,
som geisha och många andra nyligen återupptäckde etiopiska kaffe,
som forskerna inte har kunnat avgöra om er varieteér eller cultiveér.
Framtidens forskning, till stor del baserat på kromosom studier ger oss möjlighet att exakt beskriva korrekt terminologi som ska användas för kaffet.
Vissa sorter har uppstått naturligt som mutationer,
deribland Caturra och Pointu.
Andra sorter som Mundo Novo och Maragopype, på grund av kryssninger i fälten.
Andra som Patuai, Pacamara och Catimor - är resultatet av ett förädlingsprogram.
Några av dessa har skapats i syfte att de ska vara mer resistenta mot insekter och sjukdomar,
som kafferost, kaffebærsykdommer och kaffeborrer (mask gräver i bär och böner).
Andra har utvecklats i ett försök att minska tillväxten i höjden så att plockningen av kaffebär skulle bli lättare, och gi högre avkastning i form av mengd kaffebär på busken.
Det er i dag nogra få förädlingsprogrammer som forsöker at modifiera kaffekvalitet, koffeininnhold, syrlighet, body och/eller smak.
Nye cultivarer blir for tiden produserad i Costa Rica, Etiopia, Brasil og Hawaii.
Här var lite at tänka på en onsdag,...
Hoppas näste gong du drikker din kopp kaffe,
eller när du svinger forbi din kaffebar för at köpa nogra hekto,
tänker på hur mycket jobb som ligger bakom just din svarta, värme, nöjesberoende dryck♥
Detta kaffe säljs bara lokalt, men används ibland som grundstam för arabicakaffe,
särskilt i områden där rundmaskar (en parasittype) är ett problem.
Under släktet Coffea, det finns också ca 25 andra växtarter.
Dessa växer vilt och är inte utnyttjad kommersiellt.
Arabica planten, den de flesta av oss tänker på när vi talar om kaffe,
är en stor busk med mörkgröna ovala blad.
Det skiljer sig från andra kaffe arter, eftersom den har fyra uppsättningar av kromosomer istället för två set
(Tekniskt kallas tetraploid - cell med fyrdubbla uppsättning av kromosomer).
Det speciella med detta är att det tillåter forskare att skilja på om en cultivering kommer från en stam av arabica eller robusta stam
Skillnaderna i kromosomerna avgör kaffets egenskaper som kan påverka smak, kropp och syra.
Dessa kromosomer avgör också hur kaffet i samspelet med miljön, skapar olika egenskaper.
Det finns två vetenskapliga erkänt botaniska sorter (varieteér) av arabica kaffe -
som är typica och bourbon.
Härliga kaffebär, och blomma.
Dessutom finns det oklassificerade varieteér,
men det är ett mycket stort arbete att göra innan
dessa kan kategoriseras som en genetiskt distinkta cultivér.
Odlade avarter av typica och bourbon kallas i allmänhet en cultivér.
Faktum är att när man talar om kaffevarieteter, talar man inte om verieteér men cultivér.
Det finns en mängd olika kaffesorter,
som geisha och många andra nyligen återupptäckde etiopiska kaffe,
som forskerna inte har kunnat avgöra om er varieteér eller cultiveér.
Framtidens forskning, till stor del baserat på kromosom studier ger oss möjlighet att exakt beskriva korrekt terminologi som ska användas för kaffet.
Vissa sorter har uppstått naturligt som mutationer,
deribland Caturra och Pointu.
Andra sorter som Mundo Novo och Maragopype, på grund av kryssninger i fälten.
Andra som Patuai, Pacamara och Catimor - är resultatet av ett förädlingsprogram.
Några av dessa har skapats i syfte att de ska vara mer resistenta mot insekter och sjukdomar,
som kafferost, kaffebærsykdommer och kaffeborrer (mask gräver i bär och böner).
Andra har utvecklats i ett försök att minska tillväxten i höjden så att plockningen av kaffebär skulle bli lättare, och gi högre avkastning i form av mengd kaffebär på busken.
Det er i dag nogra få förädlingsprogrammer som forsöker at modifiera kaffekvalitet, koffeininnhold, syrlighet, body och/eller smak.
Nye cultivarer blir for tiden produserad i Costa Rica, Etiopia, Brasil og Hawaii.
Här var lite at tänka på en onsdag,...
Hoppas näste gong du drikker din kopp kaffe,
eller när du svinger forbi din kaffebar för at köpa nogra hekto,
tänker på hur mycket jobb som ligger bakom just din svarta, värme, nöjesberoende dryck♥
Kommentarer
Postat av: Paul M Larsen
Denne Bloggen skulle være obligatorisk i alle skoler og til alle som haffe befatning med mat og drikke.
Trackback
